Juridik

Att bestämma påföljd för brott

Att bestämma påföljd för brott, tredje upplagan, är skriven av Martin Borgeke och Mari Heidenborg och är utgiven på Wolters Kluwer (Norstedts Juridik). Den behandlar domstolarnas straffrättsliga påföljdsbestämning som i stor utsträckning är praxisstyrd. Boken beskriver hur det svenska påföljdssystemet är uppbyggt och tillämpas. Den riktar sig i första hand till domare men kan även vara till nytta för åklagare och försvarare som vägledning i påföljdsbestämningsfrågor.

Martin Borgeke har varit justitieråd i Högsta domstolen och hovrättslagman i Hovrätten över Skåne och Blekinge. Mari Heidenborg är justitieråd i Högsta domstolen och har tidigare varit chefsrådman i Svea Hovrätt.

Boken består av 12 kapitel, har 673 sidor, och innehåller även ett rättsfallsregister, ett sakregister, en ordlista för påföljdsbestämning samt några bilagor bestående av Riksåklagarens riktlinjer. Systemets uppbyggnad och grundtankarna bakom påföljdssystemet beskrivs i kapitel 1. Här erbjuds även ett tankeschema när det gäller val mellan olika påföljder. Begrepp som straffskalor, straffmätning samt påföljdseftergifter diskuteras översiktligt men inga av dessa begrepp förklaras närmare. För en mindre oerfaren domare, försvarare eller juridikstudent kan detta kapitel upplevas rätt så tungt och osammanhängande. Tankeschemat kan med fördel läsas efter man har gått igenom kap 2–10 och fått mer kunskap om vilka påföljder finns och hur dessa fungerar i praktiken.

Kapitel 2 beskriver de olika påföljderna: böter, fängelse, villkorlig dom och skyddstillsyn. Kapitel 3 redogör för straffskalor, straffvärde och straffmätning men även för försvårande och förmildrande omständigheter samt billighetsskälen och påföljdseftergiften. Hur väljer man mellan olika påföljder? Kan man döma till flera påföljder? Vad är skillnaden mellan villkorlig dom och skyddstillsyn? Kan man förena samhällstjänst med villkorlig dom och böter? Och hur väljer man påföljd när någon har begått flera brott? Dessa påföljdsval analyseras i kapitel 4.

Överlämnande till rättspsykiatrisk vård och påföljder för unga lagöverträdare behandlas i kap 5 och 6. Internationella förhållanden beskrivs mer ingående i kap 7 och 8. Reglerna om preskription finns i kap 9 och reglerna om förverkande i kap 10. Övervakningsnämnderna och rättegångsbestämmelserna redogörs för i kap 11 och 12.

Handboken redovisar för ett stort antal rättsfall, relevant förarbeten, en stor mängd statistiska uppgifter i form av tabeller och grafiska bilder, riktlinjer och andra relevanta källor. Boken har en pedagogisk struktur, med tydlig kapitelinledning, numrerade rubriker och underrubriker. Relevanta rättsfall och lagparagrafer är i fet stil och underlättar läsningen. Boken har hårda pärmar och är inbunden med tråd vilket gör det lättare att hantera än häftade böcker med lim.

”Att bestämma påföljd för brott” erbjuder en välgrundad analys av påföljdssystemet och är särskilt värdefull för domare som dagligen konfronteras med påföljdsfrågor. För den oinvigde juristen eller juridikstudenten kan boken med dess akademiska och ibland abstrakta språk, alla cirkelresonemang samt svårbegripliga termer kännas som en oöverstiglig kunskapskälla. ”Att bestämma påföljd för brott” är främst intressant att läsa för de som besitter ingående kunskaper om straffrätt och har arbetat med både process- och straffrätt i många år.

”Att bestämma påföljd för brott” finns att köpa på förlaget Wolters Kluwer men även hos bokhandlare, bl.a. Adlibris och Bokus.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.