Juridik

Barnrättens grunder

”Barnrättens grunder” är en lärobok skriven av Johanna Schiratzki, professor i välfärdsrätt vid Ersta Sköndal högskola och utgiven på förlaget Studentlitteratur. Boken är avsedd som studiematerial för utbildningar med anknytning till barn, juridik och samhälle, t.ex. juristutbildningar. Den rekommenderas även som handbok för praktiskt verksamma jurister och socionomer samt andra med intresse för barn och juridik. Barnrättens grunder fokuserar på barnets rätt och bästa. Boken är informativ, koncentrerad men pedagogiskt upplagd. Den erbjuder många exempel och rättsfallshänvisningar. Johanna Schiratzki är expert på barnrätt och skrivit många böcker om barnrätt.

Boken omfattar ca 150 sidor och innehåller 5 kapitel. De behandlar barnrättens särdrag, barnets bästa och barns rättigheter utifrån Barnkonventionen och svensk rätt, etablerande av en familj med fokus på föräldraskap samt ansvar för barn och barnförsörjning. I de första kapitlen lyfts fram vissa av barnrättens grundläggande drag. Därefter behandlar framställningen enskilda rättsfrågor. Varje kapitel avslutas med en sammanfattande del som fångar upp kapitlets huvudtema och essens. I slutet av boken finns ett utförligt sakregister och omfattande referenser, både litteratur och rättskällor (förarbeten och rättsfall från samtliga domstolar).

Vad är barnrätt?
Avsikten med handboken är att presentera svenska barnrättens grunder ur ett rättsvetenskapligt perspektiv. Barnrätt är ett rättsområde som fokuserar på barnets legala relationer till samhället och dess medlemmar. En av barnrättens utgångspunkter är barndomen, en period i barnets liv där fysiska och psykiska förmågor är under utveckling och då barnet är beroende av sin omgivning för omsorg och tillsyn.

Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) har ratificerats av Sverige år 1989. Det innebär att Sverige har godkänt konventionen men inte gjort den direkt tillämplig för svenska domstolar och myndigheter genom lagstiftning. Ratificering innebär inte att konvention blir svensk lag. Det är bara när en konvention införlivas eller inkorporeras i svensk rätt som den blir gällande som svensk rätt. Men i och med ratificeringen har riksdagen och regeringen åtagit sig att anpassa den svenska normgivningen till barnkonventionens innehåll. Enligt art 3 i Barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Sedan 2011 har barnkonventionen grundlagsskydd. Av 1:2 regeringsformen följer att ”det allmänna ska verka för att barns rätt tas till vara”.

Barnkonventionen har nästintill universellt stöd; endast Somalia och USA har inte ratificerat konventionen. Alla stater har dock inte ålagt sig att följa samtliga av konventionens artiklar. Att många stater har ratificerat Barnkonventionen innebär inte med automatik att staten respekterar barns rättigheter.

Barnets bästa
En grundläggande begrepp i Barnkonventionen och i svensk rätt är barnets bästa. Det finns ingen entydig definition vare sig i konventionen eller i svensk lag av barnets bästa. Barnets bästa kan tolkas olika beroende på vilket sammanhang och vilket rättsområde som aktualiserar begreppet. Enligt svenska barnkommitténs betänkande är de grundläggande behov som ska beaktas vid tolkningen av barnets bästa: omvårdnad och skydd för att kunna överleva och utvecklas, respekt för integritet och ett stabilt och ett varaktigt förhållande till bägge föräldrar. Barnets bästa ska tolkas från fall till fall beroende på barnets ålder, mognad, situation m.m.

Barnets bästa finns omnämnt i bl a Föräldrabalken, Socialtjänstlagen, Lag om vård av unga och Utlänningslagen. I dessa sammanhang menas med barnets bästa att barnets fulla människovärde och integritet ska tas till vara. Man pratar även om ett barnperspektiv vid beslutsfattande, vilket innebär att se med barnets ögon, att lyssna på barnet och respektera det som en individ med egna uppfattningar. Det innebär inte att barnets åsikter alltid måste följas. Det är i sista hand den vuxne som utifrån sina kunskaper och erfarenheter måste fatta beslutet och ta ansvar för det.

Kap 3-5
Kap 3-5 tar upp frågor om föräldraskap, faderskap, familj, regler om adoption, vårdnad, boende, tvister, underhåll, bidrag, m.m. Hur är det med barn som kommer till genom assisterad befruktning och hur fastställs faderskap när barnets kommer till genom äggdonation? Och vad gäller när barn adopteras eller adopteras bort? Handboken behandlar många rättsfrågor kring barn, föräldrar, vårdnad, umgänge, adoption, m.m.

Barnrättens grunder fokuserar på barnets rätt och bästa. Den är är en informativ handbok som med fördel kan läsas några gånger för att inte gå miste om viktig information och väsentliga detaljer. Boken är väldigt koncentrerad och pedagogiskt upplagd; den erbjuder många exempel och rättsfallshänvisningar. Johanna Schiratzki är expert på barnrätt och skrivit många böcker om barnrätt.

”Barnrättens grunder” finns att köpa på bl a Studentlitteratur, Cdon, Adlibris och Bokus.