Juridik

Brottsoffer, rättsliga perspektiv

”Brottsoffer – rättsliga perspektiv” är en lärobok om brottsoffer utgiven på Studentlitteratur. Den består av nio kapitel och är skriven av sju författare – Lena Landström, Fanny Holm, Ruth Mannelqvist, Therese Enarsson, Karin Åström, Anna Wergens och Görel Granström – samtliga verksamma vid Umeå universitets juridiska institutionen. Boken riktar sig till studenter och yrkesverksamma inom juridik, polis, kriminologi och socialt arbete samt till alla som i sin verksamhet kommer i kontakt med rättsliga frågor kopplade till brottsoffer.

Ett offer är en individ som har blivit utsatt för en brottslig handling. I dag finns det forskning om brottsoffer inom medicin, psykologi, historia, filosofi, sociologi och juridik. Forskningen rör utsatthet för och konsekvenser av brott i form av sociala, fysiska, psykiska och ekonomiska lidanden samt vilka insatser som görs för att hjälpa offer. Forskningen studerar brottsoffers behov av eller rätt till stöd, skydd och upprättelse.

Forskningen visar att offer generellt sett har olika behov. Det kan handla om att få ett respektfullt bemötande eller mottagande av polis och åklagare, att känna sig trodd, att få information om domstolsförfaranden samt ha rätt till gottgörelse eller upprättelse. Ibland är det viktigt att offret får komma till tals i rättsprocessen eller får ett offentligt erkännande eller en ursäkt. Gottgörelse kan vara att offret får rätt till vård och rehabilitering eller får ekonomisk kompensation. Men det kan också handla om att få en omedelbar hjälp att komma från brottsplatsen eller att få ett tillfälligt boende.

Bokens inledande och avslutande kapitel handlar om generella diskussioner om brottsoffer, om synen på brottsoffer som är under ständig förändring. Kapitel två och tre i boken handlar om brottsoffer och rättsprocessen, brottsoffers möte med det svenska rättsväsendet och rättegångsförfarandet. Även brottsoffers rättigheter ur ett internationellt perspektiv med fokus på folkmord och brott mot mänskligheten diskuteras här. Kapitel fyra behandlar offentliga ersättningar i form av sjukförsäkring, brottsskadeersättning och ersättningar till vanvårdade barn. De som blir utsatta för hat och hot på internet samt möjligheten att få upprättelse diskuteras mer ingående i kapitel fem. Kapitel sex berör människohandel och i kapitel sju diskuteras barn som brottsoffer ur ett rättighetsperspektiv. Kapitel åtta handlar om lagstiftning som har kommit till för olika samhällsproblem.

”Brottsoffer – rättsliga perspektiv” erbjuder ett intressant perspektiv på brottsoffers rättigheter. Varje kapitel har stora och tydliga rubriker och inleds med en sammanfattning. Alla kapitel innehåller rika hänvisningar till en mängd olika intressanta källor (lag, forskning, förarbeten, svensk och internationell rättspraxis, litteratur m.m.) för de som vill fördjupa sig inom ämnet. Det krävs inga förkunskaper i andra ämnen för att tillgodogöra sig innehållet i boken.

Trots ämnets komplexitet lyckas författarna redogöra för varsitt ämne på ett mycket pedagogiskt och lättbegripligt sätt. Praktiska inslag i form av exempel, rättsfall, studier och analys känns berikande, särskilt när abstrakta termer som ”barnets bästa” belyses och analyseras. Brottsoffer – rättsliga perspektiv är en bok som kan med fördel läsas om flera gånger eftersom den innehåller mycket komprimerad kunskap och värdefulla källor. Boken kan också användas som uppslagsbok av jurister, poliser och socialsekreterare samt andra yrkesverksamma på människorättsorganisationer och andra ideella organisationer.

”Brottsoffer – rättsliga perspektiv” finns att köpa på bl.a. Studentlitteratur, Bokus och Adlibris. Provläs boken här.