Romaner

Eftermiddagarna med Margueritte

Eftermiddagarna med Margueritte är en roman skriven av Marie-Sabine Roger, översatt till svenska av Thérèse Eng och utgiven på Oppenheim förlag. Den är en vacker och humoristisk berättelse som rymmer en riklig känsloskala: från självrannsakan, ensamhet och sorg till förlåtelse och försoning, vänskap och kärlek. Författarinnan är en utmärkt människokännare som målar upp sina huvudpersoner med stor empati med också självironi. 

Huvudpersonen är Germain, en 45 års gammal man som lever ett enkelt och till synes meningslöst liv. Han lever i en husvagn på sin mors tomt och spenderar det mesta av tiden med att besöka stadens park, räkna duvorna, rista sitt namn på ett monument över döda människor i Algeriets krig eller att sköta sin grönsaksodling. Ibland träffar han kvarterskompisar eller en flickvän men för det mesta sitter han ensam och skulpterar diverse saker med sin fickkniv.

Germain har ingen utbildning och kan knappt läsa. Med ett begränsat ordförråd och inga meriter har han svårt att få jobb. Det är ingen som någonsin visar honom respekt eller kärlek. Inte ens modern som kallade honom hela livet för en idiot och ett misstag. Som många människor som växer i en kärv och kärlekslös familj, längtar han efter att bli sedd och omtyckt.

En dag träffar han en 85-årig gammal dam. Hon kommer ofta och sätter sig på en bänk i samma park, ibland med en bok under armen. De skiftar bekantskap med varandra och mellan de växer en vänskap som bygger på ömsesidig respekt och omtänksamhet, något som Germain är ovan vid. Margueritte läser högt för honom och väcker hans läs- och kunskapslust. I själva verket är han inte en idiot som han trodde utan bara en människa som aldrig fick chans att utveckla sin potential och sina förmågor.

Efter mötena i parken börjar Germain fundera en del på livet och ifrågasätta visa saker som han tidigare tagit för givet: förhållandet till sin mor, till flickvännen, värdet i att läsa och ta till sig kunskap. Boken drivs fram genom ensidiga och ivriga monologer som Germain för med sig själv eller dialoger med hans osynliga läsare. Ibland argumenterar han emot sig och kallar sig själv en dumskalle, ibland kommer han till intressanta synpunkter och blir överraskad. Genom dessa monologer kommer läsaren i kontakt med Germains förflutna, relationen med modern, skolåren, det olyckliga och ensamma åren där han inte fick bekräftelse för någonting som intresserade honom.

Romanen är väldigt humoristisk. Huvudpersonens porträtt växer fram genom de livliga dialogerna, genom möten med Margueritte, genom självanalysen. Författarinnan är en utmärkt människokännare som målar upp sina huvudpersoner med stor empati med också självironi. Det är sorgligt och upprivande att växa upp i ensamhet, med stryk och örfilar som enda ömhetsbetygelse och i tron att man inte duger till någonting. Så småningom, med hjälp av Marguerittes milda och respektfulla sättet, inser Germain att han är kapabel att läsa, att lära sig och att älska andra människor. 

Eftermiddagarna med Margueritte är en fantastiskt fin bok om vänskap, kärlek och om människoförvandling. Den är rolig och full av livliga och humoristiska dialoger. Vi människor besitter alla förmågan att förlåta, älska och njuta av livet även när vi ständigt blir nedtrampade av andra som tror sig veta bättre eller vara bättre på grund av högre utbildning eller prestigefull yrke. Människovärdet kan aldrig mätas i pengar eller prestige, det är våra handlingar som visar vårt värde.

Eftermiddagarna med Margueritte finns att köpa på bl a Oppenheim förlag, Adlibris och Bokus.