Juridik

Handbok för offentliga biträden i asylprocessen

”Handbok för offentliga biträden i asylprocessen” är skriven av Viktoria Nyström och utgiven på Norstedts Juridik, numera Wolters Kluwer. Handboken bjuder på en praktisk och lättfattlig genomgång av asylprocessen för ensamkommande barn med särskilt fokus på biträdets roll och arbete. Boken är lättläst och lättöverskådligt med numrerade rubriker och tydlig kapitelindelning. Texten genomsyras av ödmjukhet inför rollen som biträde och stor respekt för barn och barns rättigheter. Boken fungerar utmärkt som stöd för offentliga biträden men ger även andra aktörer som arbetar med ensamkommande barn en inblick i det juridiska arbetet kring asylprocessen.

Medan en god man ska se till att barnets ekonomiska och personliga behov blir tillgodosedda, blir biträdets roll att ta tillvara barnets rättigheter och se till att alla relevanta asylskäl blir ordentligt utredda. Det är biträdets ansvar att skaffa fram all relevant information och dokumentation som kan stödja barnets berättelse och hjälpa barnet att få en rättvis asylprövning.

Asylprocessen och den juridiska utredningen ställer höga krav på biträdets juridiska kunskaper i asylrätt, internationell rätt och mänskliga rättigheter men även kräver gedigna kunskaper om barnpsykologi, samtalsteknik, empati- och inlevelseförmågan. Processvanan är också av vikt särskilt om ärendet drivs vidare till migrationsdomstolar och Europadomstolen.

Det anses att Sverige ligger i framkant vad gäller respekten för mänskliga rättigheter. Men när det kommer till asylprocessen lever inte Sverige fullt upp till sina åtagande enligt internationella konventioner. Det finns många brister som behöver ses över och åtgärdas. Asylprocessen i Sverige är ofta seg och långdragen. För att den ska bli effektivare och mer mänsklig och för att barnen ska få bästa möjliga bemötande och rättsprövning krävs det enligt Viktoria Nyström att alla inblandade parter (Migrationsverket, sociala myndigheter, domstolar, offentliga biträden) har goda kunskaper om barns rättigheter, internationella konventioner och inte minst om barnpsykologi.

Och visst är Nyström inte den enda juristen som förespråkar att jurister, handläggare på myndigheter och domare som jobbar med barn skulle behöva skaffa sig mer psykosocial kompetens och en mänskligare attityd. Det räcker inte att rabbla upp massa lagparagrafer eller skriva abstrakta, högintellektuella beslutsmotiveringar. Empati och intuition är viktiga egenskaper när man arbetar med ensamkommande barn och människor i kris. Nyström poängterar att barn behöver känna trygghet för att kunna öppna sig och berätta om traumatiska saker som de har varit med om. Genom att bemöta traumatiserade, ensamkommande barn med en känslokall och likgiltig attityd kan man aldrig skapa en känsla av trygghet. Att barnet inte vågar berätta om det förflutna och därmed får avslag på sin asylansökan kan få ödesdigra konsekvenser för barnets framtid.

Med mycket värme och empati samt gedigna kunskaper om barnrätt och mänskliga rättigheter, beskriver Viktoria Nyström asylprocessen steg för steg, från det att barnet ansökt om asyl till dess att beslut är fattat. Även arbetet under överklagandeprocessen i nationella domstolar och Europadomstolen beskrivs utförligt. Nyström redogör för varje steg i asylprocessen utifrån biträdets roll. Med hjälp av detaljerade beskrivningar och checklistor får läsaren en tydlig bild av vad asylprocessen innebär steg för steg. Handboken är översållad med hänvisningar till relevanta lagar, juridisk litteratur, diverse relevanta dokument och hemsidor för de som vill fördjupa sig i vissa frågor. Ibland är berättarrösten skarp och kritisk, särskilt när det gäller brist på kunskap och kompetens i arbetet med barn i utsatta situationer, inte minst under Migrationsverkets utredningar. Alla parter i asylprocessen har inte alltid adekvat kunskap, kompetens och attityd för att tillvarata barnets rättigheter på bästa sätt.

Boken är lättläst och lättöverskådligt med numrerade rubriker och tydlig kapitelindelning. Texten genomsyras av ödmjukhet inför rollen som biträde och stor respekt för barnet som individ och dess rättigheter. Ibland är dock detaljerna utdragna och tröttsamma och jag hade istället för detaljrikedom önskat mig konkreta exempel på handlingar och dokument såsom inlagor, yttrande, överklagande, domar m.m.