FaktaHälsa

Pillerparadoxen

Pillerparadoxen – varför lider fler och fler av psykiska problem när medicinen bara blir bättre och bättre? är skriven av Robert Whitaker, författare och journalist, översatt av Mikael Fant och utgiven på Karneval förlag 2014.  Boken sträcker sig på 430 sidor och består av en grundlig undersökning av psykiska sjukdomars historia och psykiatrins utveckling. Den erbjuder en minutiös genomgång av relevant medicinsk forskning under de senaste 60 åren, presenterar en stor mängd kliniska studier och ger många exempel ur verkliga livet. Pillerparadoxen är en väldokumenterad faktabok som analyserar psykiatrins roll och maktspel. Innehållet är makabert och alarmerande men argumenten är klarsynta och välunderbyggda. Whitakers forskningsinsats är beundransvärd. Jag hoppas att denna bok kommer att förändra medicinvärlden och hjälpa människor att ta kontroll över sina liv och öden.

En falsk verklighetsbild
Varför lider fler och fler av kroniska psykiska besvär om det finns effektiva behandlingar mot dessa åkommor? Psykiatrin har målat en falsk verklighetsbild för allmänheten de senaste 30 åren. Den har påstått att sjukdomar som schizofreni, depression och bipolär sjukdom är hjärnsjukdomar men har inte kunnat bevisa det. Den har påstått att mediciner reparerar kemiska obalanser i hjärnan fast de stör nervbanornas funktion. Psykiatrin har övertalat allmänheten om medicinens förnuftighet genom att systematiskt kväva all diskussion och debatt om läkemedelsskador, dölja fakta, mörklägga bevis och tysta kritiker. Allt detta för att förstärka sin maktposition, skapa beroende och öka sitt vinstintresse. 

År 1955 var 56 000 personer inlagda på sjukhus för ångest eller manodepressiv sjukdom. Idag lider 40 miljoner vuxna amerikaner av någon av dessa störningar. Drygt 1,9 miljoner av dem får bidrag för att ångest, depression eller bipolär sjukdom har gjort dem oförmögna till arbete. 

Botemedlet värre än sjukdomen – Neuroleptika (antipsykotiska läkemedel)
Hur kom läkemedlen mot psykiska sjukdomar till? 
På 1940-talet studerade man olika ämnens lämplighet som narkosmedel eller som ”magiska kulor” mot infektionssjukdomar och snubblade över intressanta biverkningar. Dessa ämnen visade sig ge upphov till beteendeförändringar och ansågs vara till hjälp för psykiatripatienter. De sparkade igång den farmakologiska revolutionen.  Men det visade sig att på sikt botemedlet var värre än sjukdomen. Medicinerna reparerade inte någon kemisk obalans i hjärnan utan förorsakade kemiska obalanser.

Sexveckorsstudier visade att medlen var effektiva men återfallstudier ledde till kontinuerlig läkemedelsbehandling. En försämring i form av symptomförvärring började uppträda under de första 3 åren som patienterna tog medicin. Läkemedel som Thorazine (Hibernal) orsakade smärtsamma muskelkramper, nedsatt inlärningsförmåga och permanenta hjärnskador. År 1984 sammanfattade den svenske läkaren Lars Mårtensson i ett föredrag vid World Federation of mental Healths konferens i Köpenhamn: ”Att använda neuroleptika är en fälla. Det är som att bygga en psykosutlösare i hjärnan.” Yale-psykologen Thomas McGlashan skriver i Schizophrenia Bulletin 2006: ”medicinering kan rädda liv i krissituationer men kan göra patienterna psykosbenägna i ännu högre grad när den sätts ut och handikappa dem allt mer om den upprätthålls.”

Bensodiazepiner
Studier visar att
 bensodiazepiner fungerar som en fälla, på ungefär samma sätt som neuroleptika. De är snabbverkande, bedövar oro och ångestkänslor och fungerar utmärkt för människor i krissituation. Men när patienter slutar ta dem, får de mer ångest än tidigare. De kan drabbas av sömnlöshet, bulleröverkänslighet, myrkrypningar, mardrömmar, hallucinationer, extrem depression och overklighetskänslor. Studierna visar att bensodiazepiner orsakar irreparabla hjärnskador och en liten andel av patienter återhämtar aldrig sig. Trots att statliga utredningar i USA och Storbritannien och dussintals studier kom fram att bensodiazepiner inte ska förskrivas för längre behandlingsperioder, fortsätter läkarna att skriva ut dem för kontinuerligt bruk. ”Vetenskaplig bevisning verkar helt enkelt inte ha någon inverkan på många läkares förskrivningsvanor”, skriver Whitaker.

Omedicinerad – medicinerad depression
Studier 
och forskningsrapporter visade att patienter i fattiga länder, som inte medicinerats regelbundet med antipsykotiska i tidigare stadier av sin sjukdom, klarade sig bäst. I stora städer som Moskva, där bruket av mediciner var störst, var antalet kroniskt sjuka patienter högst (WHO-forskarna). Studier genomförda år 2006 visade att 85% av de depressionsdrabbade som inte fick någon somatisk behandling återhämtade sig spontant inom ett års tid (Michael Posternak, psykiatriker vid Brown University).

Den bipolära boomen – en extremt sällsynt sjukdom blir vanlig
År 1955 var antalet hospitaliserade för bipolär sjukdom i USA runt 12 700. Idag är denna siffra 6 miljoner. Bipolär sjukdom anses vara den 7:e största orsaken till medicinsk invaliditet i världen. Genom att ständigt vidga diagnosernas omfång räknar psykiatrin ett ständigt ökande antal barn till de psykiskt sjukas skara. Barn behandlas med psykiatriska läkemedel och detta ökar risken till att de blir kroniskt sjuka. Många får allvarligare symptom, blir fysiskt sjuka och får kognitiva nedsättningar. Fler och fler som får diagnosen sätts på en cocktail av psykofarmaka som gör de på sikt svårt handikappade. Även i Sverige har behandlingen av unga vuxna inom öppen- och sluten vård ökat markant de senaste 5 åren. (Mental Health and Work Sweden, OECD, 2013).

ADHD och bipolära barn
Ett barn som är hyperaktiv eller depressiv behandlas numera med
ADHD-mediciner, en läkemedelscocktail som leder till livslångt handikapp. I USA förekommer att 2-åringar behandlas för bipolär sjukdom. Förutom att dessa mediciner orsakar en lång rad fysiska, emotionella och psykiska biverkningar, utlöser de mani eller emotionell labilitet. Medicinerna förändrar hyperaktiva barns beteende på kort sikt men gör de sjuka på livstid. Det finns inga studier som pekar på att centralstimulantia skulle skänka någon varaktig lindring. Tvärtom visar hederliga studierna att Prozac (Fontex) och andra SSRI-preparat ökar självmordsrisken och risken för våldsamhet. Många läkemedelsföretag använder sig av snedvridande upplägg i kliniska studier och manipulerar statistik för att ge sken att deras medicin fungerar.

Varför detta massbedrägeri?
Läkemedelsbolagen intygar om blomstrande affärer som skapar förmögenheter åt sina ledare. Pengarna flödar i rikliga mängder även till allmänläkare, psykiatriker och forskare som slår på trumman för bolagens läkemedel. Nästintill alla som förkunnar budskapet att
läkemedlet är bra, får en del av kakan. Centrala opinionsbildare avlönas av läkemedelsindustrin för att fungera som konsulter, sitta i rådgivningsgrupper och agera föreläsare. T.ex. tjänade Cahrles Nemeroff, Emory Medical Schools psykiatriska institutions ordförande 2,8 miljoner dollar år 2000-2007 som föreläsare och konsult åt läkemedelsbolag. Han fick 960 000 dollar för att marknadsföra Paxil och Wellbutrin. Och listan är väldigt lång.

Lösningar & reformer
Avslutningsvis presenterar Whitaker intervjuer och granskningar av alternativa metoder för behandling av psykiska problem. En del psykiatriker runt om i världen har fått bra resultat med hjälp av psykoterapi och öppet samtal medan andra kombinerar psykoterapi med låga doser läkemedel under begränsad tid. Oftast handlar depression och psykiska sjukdomar om svårhanterliga trauman som behöver läkas. Att läka människosjälen är tidskrävande och helt beroende av empatiska och kompetenta terapeuter och medmänniskor. Man måste ge kroppen en chans att återhämta sig på ett naturligt sätt istället för att balsamera den i mediciner. I Storbritannien skriver allmänläkare ut
motion på recept mot behandling av depression. Det är ett program som löper ut på 24 veckor och ger mycket bra resultat.

I Sverige har arbetsoförmågan på grund av psykisk sjukdom ökat markant. Förtidspensionering med psykisk sjukdom som grund har ökat från ca 25% år 1999 till 60% år 2011.Det pågår ett massbedrägeri i vårt samhälle. Läkemedelsbolagen ljuger om sina piller, telekombolagen om den farliga strålningen, matproducenterna om deras kemikaliebalsamerade produkter. Vi besprutas dag och natt med kemikalier (chemtrails) och myndigheterna låtsas som ingenting. Den goda hälsan har blivit en lyx ytterst få förunnad.

Pillerparadoxen finns att köpa på bl. a. Karneval förlag, Adlibris, Bokus och Cdon.